16 november 2008

Sv. översättn. till länken "Hur gör man silkegarn?"

För alla som inte läser norska.
(Länken finns i marginalen)

Mullbärsilkespinnaren

Mullbärrsilkespinnaren (Mombyx mori) är namnet på den silkelarv som föds upp för silkeproduktion. När larven kommer ut ur ägget, är den ungefär 2 mm lång. Larverna fôrs med enorma mängder blad från mullbärsträdet

Efter ca. 30 dagar och fyra hudömsningar är larven ungefär like lång som ett långfinger. Den börjar nu att förpuppa sig. Uppfödaren placerar larven i en s.k. spinnstuga. Larven har en spinnvårta i underkäken som er forsedd med två körtlar. Från spinnvårtan sprutar den ut silkevätska, fibroin (ett animaliskt protein) som är överdragett med silkelim, serisin (silkebast). Inom tre dagar spinner larven en dubbel silketråd som är ca. 3000 meter lång. Larven rör huvudet i form av en åtta och bygger på det viset ett skydd, en kokong, så stort som ett duvägg. Tråden som fäster kokongen till spinnstugan, kallas flocksilke.

Efter ca. 14 dagar blir larven en fjäril. Fjärilen gör ett litet hål i änden av kokongen och kan komma ut. Djuren parar sig, honan lägger ägg, och både hanen og honan dör.
Av 50 000 larver kan man få ca. 1000 kg kokonger, som ger omkring 120 kg råsilke.
Förutom mullbärsspinnaren finns det flera vilda silkespinnare. Den viktigaste är tussahsilkespinnaren. Tyvärr har det inte lyckats med avel av denne silkespinnaren i Europa.


Uppbyggnad av silkesfibern
Fibersubstansen fibroin består av proteinmolekylkedjor, precis som ull. Bägge två fibrointrådarna skapas av fibrillbuntar. Det är de minsta småfibrerna i fibern. Småfibrerna består av mikrofibriller. Mikrofibrillen består av proteinmolekylkedjor.

Uppbyggnad av silkesfibern
Silkens fysikaliska och kemiska egenskaper beror på molekylkedjorna och deras placering i det inre av fibern – vi kallar det vikbladstruktur. Den inre strukturen förklarar silkens stora styrka och goda elasticitet.
De två fibrointrådana är överdragna och sammanklistrade med serisin (silkelim eller silkebast). Serisin består av en genomskinlig, vattenlöslig proteinsubstans som alltid är mer eller mindre missfärged. På det viset får kokongen sin naturliga färg – mullbärssilket är vitt, gult eller orange, tussahsilket är från rödaktigt till ljusbrunt och mörkbrunt.

Framställning av mullbärssilke
Haspelsilke (äkta silke): Kokongena måste vara felfria. De läggs i varmt vatten för att silkelimmet skall lösas upp. Så hittar man trådände och nystar av tråden. En enda kokongtråd är alltför tunn, och därför nystas det av sju till tio trådar samtidigt till en råsilketråd (grègesilke). Haspelsilken är den ca. 1000 m långa "ändlösa silke" från det mittersta lagret i kokongen.

Schappesilke:
De längsta silkefibrerna som inte kan nystas av kokongen, kallas schappesilke. Fibrerna blir bearbtade till fint, blankt, jämnt garn efter kamgarnsspinnmetoden.

Bourettesilke (avfallssilke):
De korta fibrerna som blir över efter bearbetningen av schappesilken blir vidare bearbetade till grövre, ojämnt noppigt garn.

Framställning av tussahsilke (vildsilke)
Kokongena till den vilda tussahsilkespinnaren samlas in från buskar och träd. Vildsilke kan som regel inte nystas av, och det är nästan omöjligt att ta bort silkelimmet. Silken behåller därför sin naturligt brunaktiga eller rödaktiga färg. Trådarna som har varierande finhet, ser ut som ojämna blyertsstreck.


Egenskaper hos olika silkesfibrer

Silkens egenskaper beror på larvsorten (mullbärssilke, vildsilke) av fibertypen och framställningen (haspelsilke, schappesilke, bourettesilke) och av bearbetningen (råsilke, avlimmat silke, förtyngd silke). Tabellen är en översikt över viktiga skillnader.
Avlimmat mullbärssilke Tungt mullbärssilke Vildsilke
• Krullar sig lite
• smidigt
• vacker glans
Haspelsilke:
• blankt, finast
Schappesilke:
• fint, blankt, jämn
Bourettesilke:
• grövre, noppigt, ojämnt • fyllig
• tung
• styv
• krullar sig lätt
• reducerad hållbarhet
• större glans
Flamprov visar om silketyget är gjort tyngre med metallsalter • grov (tjockare fiber)
• strävt
• tyngre än mullbärssilke
• mörkare, matta färger
• matt glans
• inte så jämnt
• tål svett
Dessutom inverkar tygtjockleken, bindningen och bearbetningen på tygernas egenskaper, som for alla andra fibertextilier

Översättning: Ann Bergström

2 kommentarer:

Anonym sa...

Please. can you PM me and mention me company of much more thinks hither this. I am rightfully buff of in unison' s webpage...gets solved duly asap.
[IMG]http://www.sedonarapidweightloss.com/weightloss-diet/34/b/happy.gif[/IMG]

Anonym sa...

Vilken bra beskrivning! Silke är ett fantastiskt material!